Förrän du vet hur det är att vara i min situation...
Idag har jag haft en underbar kollega hos mej. Vi har skrattat o gråtit. Ätit ost o kex. Druckit lite vin o öl.
Hon är en av dom få som messar o ringer från jobbet för att göra hur jag mår.
Jag tyckte vi skulle gå ut.
Jag orkar inte bara sitta hemma o gråta. Det skulle inte Tobias ha velat. Jag kan höra hans röst..
- Ut o ha roligt mamma! Sitt inte hemma.o gråt bara.
Väl ute blir jag bemött av mest förakt.
- Hur kan du sitta här o ta en öl?? Du ska bara va hemma o gråta!
- Va Fan gör du ute??

Snälla ni.. om ni inte varit i min situation ska ni inte uttala er!!
Vad tror ni jag gör alla de timmarna jag inte är ute bland Folk??
Jag sörjer.. o ni vet inte vad ni pratar om!!
Fattar ni ingenting så låt mej vara ifred.

Jag saknar o jag sörjer 24 timmar om dagen. Jag måste leva oxå.
Men det går inte med alla era fördomar!