... man äntligen hemma igen.

Veckan i Alanya har varit varm o skön.
Hotellet trots sina 4 stjärnor var väl typ 2+.
Men där fanns ju det man behövde. Sol bad o lite öl o mat.

Dagarna spenderades vid poolen då det var stenstrand o det gillar inte mina fötter.

På kvällarna var det promenader o en drink eller iskaffe på nåt mysigt ställe.

Tidigt i säng på kvällarna... Som vanligt o upp med soluppgången o fånga dagen.

Tobias födelsedag var både tung o skön att tillbringa borta.
Jag tog en whiskey för honom. Måste varit utspädd för smakade faktiskt helt ok.

Träffade Lilian o hennes dotter där.
Jag o Lilian tog ibland ett glas vin ihop i skuggan.
Vi pratade mycket o det behövde jag. Hon var 68 år och så trevlig o snäll .

Lite otur på denna resan oxå. Allt var inte bara bra...
Tatueringen jag valde stavade dom fel...
Men känner mej unik.. för det är nog ingen annan som har Veni Vedi Vici på armen.. .

Väl på flygplatsen i Ängelholm hade min resväska försvunnit.

Så nu sitter jag här utan Alla mina bästa sommarkläder o bikinin

Håll tummarna!

... man sej i Alanya.
En vecka för reflektion, rekreation och tankar.
Skönt att komma bort. Skönt att låta tårarna flöda fritt.
Just nu i baren o skuggan med en kall öl.

Har levt ensam i så många år så att tillbringa en vecka i nästan bara tysthet här det berör mej absolut inte.
Det är lugnande och skönt.

Igår traskade jag i till stan o drack en iskaffe. Sätt på en restaurang o bara tittade på människor. Undrade var dom var på väg och hur deras liv såg ut.
Alla har sina bekymmer och sorger.
Tar på en mask för att undvika frågande blickar. Frågor som de kanske inte vill svara på.
Jag är tvärtom. Fråga på.
Jag vill prata. Jag vill gråta. Ingenting blir någonsin som förr.
Men jag måste leva vidare även om en stor bit av mitt hjärta försvunnit med mitt barn.

... ser jag att Tobias lägenhet är såld.
Ett steg närmare verkligheten.
Det gör ont att se att allt i hans liv är borta snart. Kvar finns minnen. Saker o en del möbler. Jag har lite av honom i varje rum och mycket i mitt hjärta. De sakerna försvinner aldrig.

Kan fortfarande inte förstå. Drömmer varje natt att du lever.
Inatt var du bara liten. Ibland är du vuxen.
Känns skönt att drömma om dej. Men hemskt att vakna upp o se den svarta sanningen.
Finns inte många minuter på dygnets timmar då du inte är med mej.

Önskar att jag kunde skriva tillbaka tiden o ge dej en kram o berätta hur mycket jag älskar dej.

Idag ska jag göra sista antagningstestet inför utbildningen som jag vet att du var så stolt över att jag sökt.
Vet att du finns med mej även där.
Orkar egentligen inte men fast du inte finns så hör jag dina peppande ord o ser ditt leende.