... inför jobbehelgen med en dag vid Luhrsjön. Älskar att vara här.
Med ljudboken i öronen o pastasallad i kylväska så ska jag försöka bli här hela dagen. Om jag inte blir för rastlös.

Ska bli så skönt o jobba. Varit lite kass i veckan med inflammation i en muskel u det revbenen som gjort att varje andetag gjorde ont som f...n. Men nu e de bättre.

Bella här varit här i veckan. O redan efter ett par dagar saknar jag henne igen.
Hon är inne i nån 6-års trots o är såå kinkig.
Ingenting är riktigt bra.
Men älgsafarin gick hem o vi fick en riktigt fin dag tillsammans med mamma o pappa.

Om jag vill skriva men allt känns så uttjatat.
Samtidigt väljer ni ju själva om ni vill läsa eller ej.

Dagarna går som vanligt.
Ibland känns det som tiden springer iväg o ibland är dom otroligt långa.
Kämpiga som fam ibland o sen vissa dagar går bättre.

Tobias gravplats är en fin plats där jag kan släppa allt o vara nära igen.
Så nära som jag någonsin kommer igen.

Häromdagen drömde jag en underbar dröm.
Du fanns, du levde och du hade de där finurliga leendet som du hade ibland.
Jag sprang fram till dej o hoppade upp i din famn. För att vakna i tårar när jag insåg...
Att det bara var en dröm...
Skönt att drömma om dej. Men hemskt att vakna.
Varför är drömmar så jävla verkliga?
O varför vaknar man alltid när de är som bäst?

Kommit från graven precis o midsommarblommorna som först kändes så fel att sätta står fortfarande lika fint.

I förrgår var Bella för första gången vid graven . Första gången sen du kom dit.
Hon hade stenar o fina pärlplattor med sig som nu trängs med hjärtan o ängel.

En fin plats. En plats att komma nära.

....allt över...

Haft en fin urnsättning o Tobias har kommit till sin sista vila.
Varit en tuff dag men ändå fin.
Tårar av sorg men oxå lycka över att han kommit i jorden.
Ska bli skönt att ha någonstans att gå.

....armar runt ditt namn.
Mina armar runt hela dej.
Vill omfamna hela dej fast du inte ens är här än..
Ligger framför en skylt där ditt namn står.
Så overkligt. Tårarna forsar... Jag ligger i fosterställning o skriker ditt namn...
Jag får inget svar....
Du finns inte mer. Du var mitt allt.
Min underbare vackre son..
Mitt allt....

Fåglarna kvittrar o dagen ljusnar.... men mitt inre kommer alltid att vara helt svart...

.... vilket underbart väder vi har.
Sol o värme varenda dag.

Ligger vid Luhrsjön med ljudboken i öronen.
Detta har blivit lite av min räddning när jag mår dåligt.
Att lyssna på något o gå helt in i det skingrar mina tankar så att jag får lite andrum i min sorg.

Igår blev det en tur till havet. Så skönt.
Jag tom badade! 3 gånger.. O det är inte illa för en badkruka som mej.

På vägen dit åkte vi förbi olycksplatsen...
Det var tufft o tårarna flödade.
Men jag kände att jag var tvungen. Och så hör efteråt så känns det bra
Fast jag tror jag ska undvika det nästa gång.
Små steg...

På kvällen satt jag med en gammal kompis på en uteservering o drack ett par glas vin.
Helt underbart o så skönt att få prata.
Om allt!

Nej nu får det bli ett dopp.