Ett liv av minnen, ett år av sorg...

Du hade ett hjärta av guld och du var mitt allt ..

? Ibland är du med mej, oftast inte.

Jag vill känna dig, krama dig och se dig...

När min tid kommer är det inte bara sorg jag känner.. utan även glädje över att vi ses igen.

Älskar dig för alltid ???

Det är då 1 år sedan jag hörde din röst. 1 år sedan som jag hade en chans att kanske ändra ditt öde.. eller var det redan bestämt?

Ditt öde att lämna denna jord alldeles för tidigt. Var det mitt öde att mista mitt barn innan jag själv lämnar denna jord.
Var det din dotters öde att behöva sakna sin pappa redan vid 5-års ålder?

Ingen vet vad ens egna öde är.
Jag vet bara vad jag tror.. Allt är redan bestämt när du föds. Allt du ska uppleva i ditt liv står liksom redan inristat i din själ.
Jag vet oxå att den jävel som ristar in det hatar jag.

Kl 16.11 var vårt sista samtal...
Då bad du mej att inte lägga mej i ditt liv o kastade därpå luren..
Kvar fanns jag.. undrande. Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade jag ändrat på ödet...

Kan man det??

Saknaden är enorm. Tiden läker inga sår.
Men man lär sig leva med dom.

Kärlek till er <3

... sköna fredag..
Veckan i skolan har varit tuff. Massor av läxor. Planeringar av prov. Alla deklinationer som ska sitta. Ja, jag in rabbla ännu mer.

Trots allt är det skönt att vara igång igen. Trots tidiga morgnar med frostskador o röd näsa.

Jag har fått sommarjobb!! Ja dvs om chefen accepterar min ansökan om ledighet.
Först fick jag på ASIH. Men kontaktade min lia-plats istället då jag trivdes så bra där.
Och jaaa. Jag fick 80 % på natten på akuten i Lund. Ska bli så grymt kul.

Nästa vecka är det årsdagen sen jag miste min underbare son. Jag kan inte fatta var detta året tagit vägen. På ett sätt känns det som igår... på ett sätt en evighet..
Ibland kommer jag på mej själv att jag nästan glömt hur det var när han fanns.
All oro. Att alltid vara tillgänglig. Natt som dag. Glädje, sorg. Alla känslor. Att aldrig veta hur dagen ska bli...
Jag saknar honom så.
Sista veckan har jag mått toppen fysiskt men sämre psykiskt. Tårarna som lurar bakom ögonlocken hela tiden. Gråten så nära... Det måsta vara för att det är så nära 1 år.
Ett år av saknad och sorg.

Ta hand om varandra. Vi har bara ett liv.
Kram

... är det ett nytt år.
Jag lämnar förra året med glädje. Värsta året i mitt liv. Jag har nu börjat se framåt.
Mot nya mål. Nya möten och ett bättre liv.
Jag ska se tillbaka på allt underbart jag har upplevt men även le och se framåt.
Jag ska tillåta mej att vara ledsen men ändå avsluta det med ett leende av tacksamhet att jag fått vara mamma till en underbar son.

Livet går vidare.. och jag måste leva det fullt ut. Man hat ju bara ett... och jag vet att vi möts igen. I en bättre värld.

Jag hoppas på ett år med många förbättringar iallafall yrkesmässigt.
Ansökningar inskickade för sommarjobb.
Nu hoppas jag bara att jag ska lyckas få in en fot i mitt nya val.

Gott nytt år alla fina.