... är det tio månader sen du lämnade detta liv. Tio långa, hemska månader.
Dagarna går. Livet går men ingenting blir sej någonsin likt.
Jag vill tro och hoppas på att du någonstans finns och tittar ner på oss. Att du är med oss överallt.
Ibland känner jag din närhet, oftast när tårarna kommer.
Jag känner då din hand på mitt hår. Alltid på vänster sida. Din hand på mitt huvud som för att säga.. Jag är här, jag är med dej mamma.
Jag har, efter en lång tid, börjat drömma om dej igen. Du är alltid liten. Kanske 10 år.
Ingenting av detta hemska har hänt.
Du är som vanligt. Livet är som vanligt.
Fast när jag vaknar vet jag att livet aldrig blir som förr.

Älskade barn. Jag saknar dej så.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... ju jättelänge sen jag skrev på min blogg. Har ingen aning om jag saknat det eller om ni har saknat det. Nåja jag känner faktiskt för en liten rad eller två idag. Snart ett helt år sedan jag skrev sist. Mycket har hänt, men ändå ingenting. Mi...

... har 8 veckor på akuten rusat iväg. Helt fantastiska, lärorika och roliga veckor. Jag har lärt mej mycket nytt och det känns lite trist att det snart är över. Skolan börjar snart och helgerna på gamla jobbet närmar sig. Ska bli kul o träffa jobb...

... varma härliga sommardagar. Fortfarande inte lagt mej efter jobbenatten. O ja jag är fri inatt. Måste njuta av solen. Så idag blev det middag ute med trevligt sällskap. Balkongen är alldeles för varm men försöket ändå lapa lite sol mellan varven h...

Sommar... sol... o lite ledighet innan allvaret börjar om 1 vecka. Då är det dags att börja jobba i Lund på akuten som sekreterare. Nervöst men spännande. Idag fick stranden ett besök av mej. Nästan helt ensam med min ljudbok o den härliga solen....

Tuff dag. Vet inte varför... troligtvis för att jag druckit vin.. med vänner.. u derbara vänner som låter mig älta. Jag behöver älta. Trots att jag mår skit nu. Tittar igenom hans telefon.. för vilken tur i ordningen vet jag inte. Säker svar... f...