... bli en tuff natt på jobbet.
Legat o försökt vila lite innan. Men nej de går bara inte.
Varit uppe tidigt idag. Hade läkartid i ottan.
Har ju mist känseln i halva läppen.
Vaknade så efter en op tidigare i veckan.
Känns så konstigt. Men de kunde inte göra nåt. Det hade jag väl inte förväntat mej heller.
Bara o hoppas att dem kommer tillbaka..

Efter det var det dags för antagningstest i Lund.
2 uppsatser. En på svenska o en på engelska. Gick sådär, hade svårt o hålla mej till ämnet. Svävade iväg lite o så.
Men jag har ett test kvar i Krsd så jag hoppas på det

Nej en dusch innan 3 nätter på jobb.
Ha de gott o kramas mycket man vet aldrig vart livet tar en..

... 3 månader sen vid denna tiden låg jag o sov efter en natts arbete. Lyckligt ovetandes av att du inte fanns mer.
Några minuter efter vaknar jag av en ettrig ringsignal på min dörr som aldrig ville tystna. Jag vände på mej o tänkte att det var Jehovas eller nåt.
Signalen kom igen. Och jag gick yrvaket upp för att titta i titthålet vem som hade mage att väcka mej.
Väl där ser jag 2 poliser. Öppnar dörren o frågar direkt ..
-Har det hänt honom något???
Jag visste direkt att det var dej min son det gällde.
-Vi måste tyvärr meddela att Tobias är avliden, sa den ena av dom..
Jorden snurrade, allt blev svart.
Sen minns jag bara att jag gång på gång sprang in till sängen, skrikandes att jag låg kvar o drömde.
Det var ingen dröm... Det var en mardröm.
Jag låg inte kvar i sängen jag stod öga mot öga med det värsta beskedet någonsin...

Min älskade finaste vackraste son.
Vi ses igen ???

... hemma efter 1 veckas lyxliv i El Gouna.
Släppa i solstol från tidig morgon till kväll.
Promenader, god mat o kall öl.
Haft det så skönt.
Men samtidigt har det varit svårt att njuta som innan.
Tårar har runnit . Lite i smyg.
Nu kan de rinna fritt vilket är en lättnad i sej.
Nu kan jag tända ljuset för Tobias o låta allt komma.
Men veckan har varit behövlig. Varit skönt o komma iväg. Och El Gouna var lika underbart denna gången.
Nu väntar jobb, 2 tester inför skola, samt läkarbesök. Skönt att komma igång.
Hoppas snart på att askgravplatsen ska bli klar så jag har min son nära igen.
Någonstans att gå. Vara så nära jag någonsin kan igen.

... lägenheten är nu färdigmålad.
Jag är så trött på penslar färg o rollers... så nu får de va ett tag.
Bara lite beiga streck i taket som ska bort.

Känner mej faktiskt jävligt duktig.
Jag som inte trodde att jag kunde själv.

Detta har varit min terapi under mina 3 veckor som sjukskriven. Att förvandla en ganska risig nergången lägenhet till, i mina ögon, ett underbart o trivsamt hem.

Samtidigt har det gått mej att hålla tankarna lite i schack. Inre bara ligga o gråta över vad jag har förlorat.. utan leva vidare för mej själv o Bella, samt mina nära o kära.

Jag måste gå vidare.
Vissa dagar är hemska o kommer så att förbli.
Men jag vet att Tobias ville att jag skulle ha det bra.

Nu lite bilder.