... varma härliga sommardagar. Fortfarande inte lagt mej efter jobbenatten. O ja jag är fri inatt. Måste njuta av solen. Så idag blev det middag ute med trevligt sällskap. Balkongen är alldeles för varm men försöket ändå lapa lite sol mellan varven här.
Lär bli en tidig kväll...

Var precis på graven. Där är så fint med sommarblommorna som mamma satt dit.
Men idag var en sån där dag när skygglapparna togs bort o tårarna forsade. Människorna tittade undrande på mej. Jag ville bara skrika åt dom.. - Va fan glor ni på??? Jag menar på en kyrkogård kommer ju ofta tårar..
På de flesta iallafall... Väl hemma pluggade jag in Tobias musik i öronen o bara gråter.
Dagar går och allt är som vanligt. Sen kommer smällen i magen då allt blir på riktigt igen. Jag har verkligen förlorar mitt älskade barn. Alldeles för tidigt. Livet är så ruttet och orättvist.
Jag saknar honom så mycket. När det händer mej något så tänker jag fortfarande...
- Jag måste ringa Tobias och berätta... det är bara honom jag vill prata med ibland. Höra hans röst och skratt. Vi pratade om allt. Han var mitt allt. Som jag älskar och saknar honom...